Nej — drick inte vatten direkt ur kranen i Thailand. Det rådet är entydigt hos hälsomyndigheterna, och det gäller också i Chiang Mai. Amerikanska CDC skriver rakt ut att resenärer inte ska dricka kranvatten, bara dryck ur förslutna förpackningar, och att is bör undvikas. Samtidigt är verkligheten mer nyanserad än en förbudsskylt: problemet ligger sällan i vattenverket utan i vad som händer på vägen därifrån.
Varför är kranvattnet inte drickbart?
Det thailändska ledningsvattnet är renat, och Provincial Waterworks Authority uppger att vattnet i Chiang Mai håller WHO:s standarder vid källan. Haken är distributionen. Ledningsnätet är på sina håll gammalt, tryckvariationer förekommer och vatten kan förorenas på vägen fram till kranen. Den uppgiften kommer från en andrahandskälla som återger vattenverkets besked, så ta den som en beskrivning av mekanismen snarare än som en mätning.
Till det kommer en detalj som gör försiktighet mer motiverad än den annars vore: fluorokinolonresistenta tarmbakterier är utbredda i Thailand, vilket gör resediarré svårare att behandla här än på många andra håll. Att undvika en magsjuka är alltså värt mer i Thailand än i Sydeuropa. Vad du gör om det ändå händer står i magsjuka i Thailand.
Vad som gäller
- Kranvatten: drick inte direkt ur kranen.
- Flaskvatten: finns överallt, kostar 7–17 baht för 1,5 liter.
- Is: CDC:s råd är att undvika den. Se avsnittet nedan för den ärliga bilden.
- Matlagning: vatten som kokat ordentligt är en annan sak än vatten ur kranen.
Är isen på restaurangerna säker?
Det här är den fråga som ställs mest, och den förtjänar ett ärligt svar snarare än ett bekvämt. Det cirkulerar en väl inarbetad förklaring på resesajter: att den maskintillverkade cylinderisen med hål i mitten kommer från kommersiella isfabriker som använder renat vatten, och att den därför är säker, medan krossad is i säck skulle vara osäker.
Den förklaringen har vi inte kunnat belägga i någon myndighetskälla. Den återges av reseguider som citerar varandra. CDC:s råd för Thailand är att undvika is, utan uppdelning i istyper.
Samtidigt vore det oärligt att låtsas som att svenska besökare undviker is i Chiang Mai. De allra flesta dricker iskaffe och thailändsk iste utan att bli sjuka, och isen med hål i är det man får överallt. Så här ser vår hållning ut: myndighetsrådet är att avstå, och det är det enda vi kan rekommendera. Väljer du ändå att dricka is som alla andra ska du veta att du gör ett eget val, inte följer ett dokumenterat säkerhetsråd. Är du magkänslig, gravid eller reser med små barn är rekommendationen enkel — avstå.
Kan man borsta tänderna i kranvatten?
I praktiken är det sällan ett problem, och de flesta långtidsboende gör det utan att tänka på saken. Mängden vatten som sväljs är minimal. Men det finns inget myndighetsbesked som säger att det är riskfritt, och den försiktige använder flaskvatten — särskilt de första dagarna, innan magen har vant sig, och särskilt på enklare boende med äldre rör.
Att duscha, diska och skölja frukt i kranvatten är däremot inget någon lyfter ett ögonbryn åt. Vattnet är inte förorenat i den meningen att det är farligt att ta på. Mat som kokats ordentligt är också en annan sak än vatten ur kranen — det är därför thailändsk gatumat i praktiken är säkrare än den ser ut, vilket vi går igenom i street food i Chiang Mai.
Vad dricker man i stället?
Flaskvatten är billigt och finns i varje 7-Eleven, varje minimarket och varje matstånd. En 1,5-liters flaska kostar runt 17 baht enligt brukarrapporterade prisdata, och ner mot 7–15 baht i vanlig närbutik — alltså några kronor. Det är inte pengarna som är argumentet mot flaskvatten.
Det finns också ett tredje alternativ som få turister upptäcker: de myntautomater för dricksvatten som står i gathörn och utanför bostadshus över hela Chiang Mai. De fyller en dunk eller flaska för någon baht och används av hushållen i kvarteren runt omkring. Vill du använda dem är det värt att titta på maskinen först — de ska se underhållna ut, och en automat med grönslem i utloppet står det ingen kö till av en anledning.
Många boenden, hostel och kaféer erbjuder dessutom påfyllning av vattenflaskor, ibland gratis och ibland för en tia. Det är den enklaste vägen till att slippa köpa nytt hela tiden. Ta med en egen återanvändbar flaska hemifrån — den hör hemma i packlistan för Chiang Mai.
Vattnet i hotellrummet
De två flaskorna som står på nattduksbordet är i regel gratis och fylls på dagligen. Vattenkokaren och tekopparna hör till samma standarduppsättning. Är du osäker på om flaskan är gratis: den som kostar har nästan alltid en prislapp eller står i minibaren.
Plastflaskorna är resans miljöproblem
En resenär som köper tre flaskor om dagen i två veckor lämnar efter sig fyrtio plastflaskor. Multiplicerat med Chiang Mais besökare blir det ett synligt problem i en stad vars avfallshantering redan är hårt belastad — och i en region som brottas med luftkvaliteten under burning season är öppen förbränning av avfall en del av samma bild.
Det enklaste motdraget är en egen flaska plus påfyllning. Det näst enklaste är att köpa de stora sexlitersdunkarna till rummet i stället för småflaskor — samma vatten, en bråkdel av plasten, och lägre pris per liter. Vill du gå längre finns filterflaskor som renar vatten mekaniskt, men för en tvåveckorsresa i staden är de mer utrustning än nödvändigt.
Om du ändå blir dålig
Magsjuka drabbar en del resenärer oavsett hur försiktiga de är, och den vanligaste orsaken är inte vatten utan mat som stått framme. Det viktigaste är vätskeersättning, och det finns på varje apotek i Thailand. Blir du liggande, har feber eller ser blod ska du söka vård — Chiang Mai har flera välfungerande sjukhus med engelsktalande personal, se sjukhus och läkare i Chiang Mai. Ring alltid ditt försäkringsbolags larmcentral först; thailändska sjukhus vill ha betalningsgaranti innan de påbörjar icke akut behandling.
